Tårar efter dagens löparpass..

Det är med tårfyllda ögon som jag lämnar löpträningen idag, och jag ska förklara varför.

Jag åkte på en liten resa på 24 timmar för att samla mina tankar och för att få  tillbaka motivationen och drivet för att springa igen, och det var bra för jag blev otroligt sugen på att springa när jag kom hem vid kl 20 idag.
Efter 5 kilometer var smärtan så otrolig att jag var tvungen att lägga mig ner och tårar kom som på beställning.

När jag tog av protesen så kommer det fram, blåmärket från helvetet och svullnad som aldrig förr.
Det är delade känslor som snurrar i mitt huvud för ja, jag kom 5 km idag på en okej tid. (iofs struntar jag i tiden idag)
Jag är besviken som bara den för att kroppen inte håller och vill vara med på vad JAG vill och vad jag behöver nu.
Tankarna som går nu vill jag inte ens skriva här, jag vill bara försvinna och vakna upp med ett ben som håller för mina utmaningar.
Motivationen finns och nu gäller det att lösa problemet som uppstår när jag springer.  För om 2,5 vecka är det utmaning som gäller mot Marko Lehtosalo i midnattsloppet sthlm.
Jag ska prova en sak på fredag när jag ska springa, och det är en helt ny idé som jag har. Jag får bara hoppas på att det håller vakumet så jag inte tappar protesen, (får skicka med en akutväska med Marcus nästa gång i fall att).
Nu blir det till att ta hand om mitt sargade ben så jag kan gå imorgon. / Johan Holst