Glädje vs. Besvikelse / Joy vs. Disappointment
Det var inte många på gymmet kl 05:00 imorse när jag kom in, gick mot löpbanden och motionscyklarna för att testa om jag kunde springa med nya protesen igen. Men som ett slag i ansiktet på just denna dagen så gjorde det så ont i benet att jag inte ens kunde springa 100 meter, vilket gör mig otroligt ledsen och helt uppgiven. satte mig i 5 minuter och funderade på hur jag ska klara min utmaning. Det tog inte lång stund innan jag sa till mig själv: -Nej du Johan, du kan ändå inte göra något åt det här nu så sätt dig på en cykel och kör ett högt tempo så benen får sig en ordentlig genomkörare. Och tro mig det gjorde jag, 10km under 10 min och med bra motstånd så nu är benen helt slut, (tur att man har ett sittande jobb iaf). När jag skulle hem för att duscha så tänkte jag för mig själv att jag ska be min ingenjör byta tillbaka till min gamla hylsa som jag iaf kom 4-5 km med. För som det är nu kan jag ju inte springa överhuvudtaget… Nu blir det en ordentlig frukost och producering av reklamfilm, och givetvis lite tårta i eftermiddag! / Johan Holst
There were not many people at the gym at 5:00 this morning when I came in, went to the treadmills and exercise bikes to test if I could run with the new prosthesis again. But like a slap in the face for this particular day the pain was awfull in the leg that I could not even run 100 meters, which makes me incredibly sad and totally dejected. I sat in 5 minutes and wondered how I should handle my challenge. It did not take long before I said to myself : – No you Johan, you still can not do anything about this now so sit on a bike and drive a fast pace so the legs get a proper workout. And believe me I did, 10km under 10 min and with good resistance so my legs are exhausted, ( lucky to have a sitting job anyway ). When I was going home to shower so I thought to myself that I should ask my engineer to switch back to my old sleeve that I could run 4-5 km with. Because as it is now, I can not run at all … Now it gets a proper breakfast and producing commercials, and of course some cake in the afternoon! / Johan Holst